Summerar strax!

Bästa läsare. Det blev två finalbord idag och visst fan är jag nöjd över det. Men hamnade i ett sånt fint läge i veckopotten där vi var tre personer kvar. En av dem var Wiggen. Visst, han är i de flesta fallen bland de sista man vill ha på bordet då det dödar värdet. Jag har ju, på en sittning med Ante och hans polare McLean, lärt mig sick mycket om turneringspoker och sett sånna moves, att det inte råder en tvekan om att han försämrar värdet vid bordet, i det läget.

Hursomhelst så är ju inte veckopotten världens största turnering direkt. Det är typ samma 20 spelare och några få inkvalade. Vinsten blir väl runt en 25-30tkr vilket må verka mycket, men de flesta är inne för det dubbla det jag kör för varje söndag. Notera att det finns typ 4-5 nätverk till jag inte lirar på, och minst en 15-20 turneringar jag väljer att inte lira, som många av dessa turneringsgrinders spelar exakt varje söndag. För det ska alla turregrinders ha enorm credd!

Nu spårar jag iväg, fett slut i huvudet och så. Men det vore riktigt ballt att vinna veckopotten. Mer för att ha gjort det, än pengarna. Missförstå mig inte, det är jättemycket pengar som tar igen backet och jag hade blivit jättejätteglad över att få ta igen en stor del av inköpen direkt. Men dom som fattar, dom fattar. Jag är väldigt tävlingsinriktad av mig och har kommit en lång väg med att försöka bli mer accepterande i just pokern där man inte kan påverka utgången. Men det sitter bara i. Hade så gärna velat komma HU mot just Ante och vunnit mot han. I veckopotten spelar en massa duktiga turneringsgrinders, att vinna den hade varit så sweet nu när jag fått mersmak för att vinna turneringar.

Det som är nice med Ante är att, med andra personer måste man förklara sig. "Jag möter ju hellre någon annan HU än dig" osv. Men Ante har "det där tänket". Det gillar jag som fan med honom. Många av mina pokerpolare kan inte relatera till det då poker är en gren där man inte kan påverka utgången. Därför är det egentligen helt onödigt att hetsa sig upp för något som inte går att påverka. Men ändå.. det för en ny dimension till spelet än det vardagliga, gråa, sitta inne med inget annat än mörker utomhus grindet. Man ska ju ha kul också. Man har vad, en 70 år på sig på den här planeten? Den tiden man lägger ner på, vad som helst i livet egentligen, ska även vara värt tiden. Man ska ha kul med det man gör! Det ska vara utmanande. Det är första gången på länge som jag upplever det i poker igen. Och detta kände jag till och med innan klonkarna.

Jag kan skriva att jag gärna hade velat komma HU mot honom i veckopotten och slå han där. Jag behöver inte ens förklara mig. Jag vet att Ante vet vad jag snackar om. Varför? För det hade verkligen varit kul. 

Nu ska jag chilla. Summerar sen! Tack alla ni som följer och hejar. Även om ni är blyga med kommentarer på just bloggen.